lördag 16 april 2016

Fotfolket del2 - Skravlarn besöker balkongen

FUL-PODDEN är tillbaka! 
Eftersom vi inte ligger på latsidan här på bästkusten kommer här redan andra delen av fotfolket.
Lina "Skravlarn" Strand besökte min balkong på aprils varmaste dag (?) och vi diskuterade hälar, OL-skor, operationer men också skodejting och SkiErg! Nästan som vanligt alltså!  

video
Fortsättningsvis ska vi gröta ner oss i alternativträning, skooperationer, relationen till fötter i yrket vs privat, tofflor bl a ... 

måndag 11 april 2016

SL lång

Ja lite high on a happy vibe här när en får lägga ut kartor igen så bäst att smiiiida medan järnet är varmt...
Efter fredagens nästan-succé-comeback så skulle jag behöva göra nåt lite "värre" på långdistansen. Dvs springa skitlångt skitfort utan någonsomhelstlångdistanslöpningsgrundträning. Så då gjorde jag det. Iaf försökte. Målet va framförallt att komma runt hyfsat knä+fotsmärtfritt men att ändå gå ut med hela-vägen attityd. Jag körde och lyckas tyvärr börja med att springa förbi kontroll 3 lite precis som i fredags - blicken är inte riktigt uppe än, lite stressat beteende, lite ovana. Fick lite mentalt bagage med mig men men.. Kubba på och kände det höll ungefär till långsträckan 9-10. GPS-analys av detta verkar detta stämma. När det blev att ta några ytterligare backar mot 10an så tappade jag fart, orkade inte, och min distinkta OL försvinner på köpet. Jag gör onödiga tidstapp mot 11an, 14, och på vägvalen mot 13 och 19 enbart för att huvudet inte riktigt jobbar längre


MEN
- nu kommer det viktiga - 
jag hänger ju med i farten i åtminstone 40 min,  och sen kom jag ju runt hela banan OCH om inte helt smärtfritt så åtminstone utan att smärta i knä och fot hindrade mig från att löpa+OLa som det gjorde förra söndagen..

..och om detta var 6e OL-högfartspasset sen juni 2015 så ser det ju onekligen ljust ut för 2016?!
Kul att få göra "comeback" låter som nåt bara kända människor gör (foto lånat från Skogssports FB)
Hade för övrigt en suverän vilolördag när vi hitta Fika-buffé på "vävstugan" i Brösarp och spelade in Fotfolket del1...
...och chilla på stranden
..och svårt att ej bli naturromantisk här änna...

lördag 9 april 2016

Fotfolket del 1

Okej den utlovade sunk-podden (omdömet baserat på ljudkvalitén) Fotfolket gör entré i ditt liv! En nördpodd om fötternas välmåendes betydelse i orientering och annat relaterat. Det var meningen att vi skulle gjort ett typ "presentationsavsnitt" först men eftersom vi fick möjlighet att fika loss med Sara Eskilsson idag så tar vi avstamp ;) i tejpteknikens underbara värld. Vill tillägga att detta är ett test-avsnitt inspelat på min fairphone eftersom entusiasmen var större än utrustningen var bra, så kanske bäst att lyssna på med hörlurar? Och vi lyckades ju också börja prata om fötter innan vi presenterade Sara. Anyway nästa gång ska vi ha bättre grejer...

video

Saras tejp-guide för sura bursor:





fredag 8 april 2016

obs-tävling medel Brösarp

Trodde nästan jag ropat "hej" lite väl tidigt efter förra lördagens fot-succé för när jag vaknade upp i måndags var jag stel och öm i både fot och knä och kunde ej gå smärtfritt. Men men .. bet ihop och följde min plan för veckan vilket innebar mest alternativt samt den numera klassikern; löpband. Ont i fotleden första kvarten och sen försvann det. Ja hur detta med smärta funkar fattar en ju inte. Åkte ner till Skåne igår och joggade egen model-event med Marcus. Det kändes skakigt och ömt. Men så idag på tävlingen - den viktiga viktiga tävlingen - den som jag inte trodde jag ens skulle kunna springa - så kändes det ok. HURRA ÄNDÅ! Sen slarvade jag med definitionen till 2an och såg inte 0,4 meters stenen trots jag var supernära och vägvalet till 3an var nog en effekt av en tävlingsotränad attityd, har inte tuffat till mig tillräckligt. Synd att jag inte hann tävla lite mer innan detta MEN oavsett, det andra hela loppet på 9 månader det va ändå ok efter förutsättningarna. Jag tappar lite i löpningen men det är ändå lite med tanke på bakgrunden. Nu skippar jag morgondagens sprint och satsar på att komma runt banan på söndag utan smärta i foten - muskelsmärta räknar jag med.


OBS Missa inte podden "Fotfolket" feat Helen Love+Susie the bear - om hälveten och fotnötter - kommer bli FEET!! ;) #gbg

måndag 4 april 2016

O-euphoria

En lång vinter är över och jag hade de sista veckorna förberett mig mentalt på en inställd vårsäsong. Inget pekade på att foten skulle hålla för orienteringslöpning, och med knäsmärtor på det va jag nere på mentala botten och vandrade runt i nåt som liknade likgiltighet. Alla passen på gymmet verkade om inte förgäves så i alla fall inte användbara i den närmsta framtiden och det sved att ta in den tanken.
Jag testjoggade med OL-skor veckan innan VM-lägret i Strömstad, för att se om det överhuvudtaget va mening att åka dit, det kändes väldigt ansträngt. Bestämde mig ändå för att ge det en chans och dessutom att operera bort hälkappan på mina VJ Bold (shoe-make-over-guide finns här) som en sista utväg. 
Nu undrar du - varför har jag inte gjort det tidigare - som jag brukar? 
Det finns många anledningar: 
  • .. att jag överhuvudtaget opererade hälen var att jag ville få foten att funka med vanlig o-opererad sko, och den måste vänja sig vid det så småningom, testade dessutom att löpa nån gång i december med dem och då kändes det ok i början - (innan en annan bursa ballade och jag fick löpvila 2 veckor), blev möjligtvis något blind av den upplevelsen,
  • .. ren snålhet/lathet (jag har opererat många som sen inte funkat alls och fått slänga/ge bort/sälja skor)
  • .. jag testade terrängskor i Portugal som jag tyckte var ännu mjukare än opererade VJ Bold och det funkade inte alls. Jag fick både ont runt mitt ärr och runt fotleden.
  • .. jag var uppgiven och ledsen över alltihop och inte fick tummen ur när varje löpförsök utanför löpbandet gjorde ont/var obehagligt.
Så åkte jag ändå till Strömstad och gick på måndagen ut i skogen med mina nya opererade skor på kartpromenad och kände ... inte så mycket alls. Det enda som hände på det första passet var att snön kylde ner hälen såpass att jag fick smärtsamma förfrysningssymptom kring ärren. En obehaglig upplevelse men efter 10 minuters djupandningsövning gick detta över och jag tyckte mig inte se nån svullnad till kvällen. På tisdagen bestämde jag mig därför att springa sprint-OL då jag kunde löpa i joggingskor och jag ju gjort åtminstone en del pass på löpband i vinter.
- Nu kanske du undrar följande: Men om jag kan löpa på löpband kan jag väl löpa utomhus? Ja det är klart jag har kunnat det - men vintern i gbg har underlagsmässigt varit den skabbigaste på många år för häl-patienter. Det har varit halkigt på olika sätt under en lååång period OCH just att springa med känslig häl och ett litet "släpp" i steget har jag bedömt vara ett risktagande jag inte velat utsätta kroppen för under rehaben, därav löpbandshärjet.-
Kylslaget första pass
Anyway... sprinten gick bra. Jag hade inte ont. Jag blev trött och avhängd. men det är en annan femma. Så dagen därpå kände jag: ok nu är det bara att TESTA, det är bara några veckor till EM/VC-testerna, om du inte kan springa i OL-skor nu så är det lika bra att lägga ner tanken på att springa dessa tävlingar och fokusera mot 10mila/senvår. Sagt och gjort, onsdagen den 16e mars 2016, nästan precis 9 månader post-op, snörde jag på mig OL-skor och joggade iväg till start för medeldistans-OL på VC-kartan nära Munkedal. Väglöpningen till starten kändes, men ingen smärta åtminstone. Jag startade, jag kom i mål, jag tänkte inte på hälen under träningen. Det är sånt en nästan har glömt hur det (inte-)känns. Orienteringen då? Jo tack - mycket sitter i ryggmärgen men en blir självklart ringrostig utan underhåll. Det finns att jobba på, särskilt framförhållningsmässigt, när en släpper ut 9 månaders lust på 35 minuters löpning. Försiktigt tacksam och ödmjuk höll jag tummarna för att inte få en backlash, och fantastiskt nog kunde jag redan på fredagen dubbla min tid i skogen med långdistansintervaller på Prestebakke-kartan. Hur detta gick till vet jag inte - kroppen är ibland förutsägbar och ibland INTE. Mentalt gick jag från en konstant klump-i-halsen till ett rent välbehag. Och whatever happens så fick jag springa i skogen igen, i solsken, i superterräng,  med ett ok steg och utan kännbar smärta. 

Efter detta drog jag och Kristin till Berlin över påsk på vegan-mats-bonanza. Det va supernice.
men sååå bra
K version of shop 'til u drop on U-bahn
bra uppvaknande på eko-veg-hotell Almodovar
hade tatt med den hem om en kunnat
Sen kom jag hem och vågade tävlingsdebutera i helgen. I Strömstad på medeldistans. Det va ett ok lopp, O-mässigt finns det klant/ofokus/trötthetsdelar (notera stigmissar as usual...=) att slipa bort framåt MEN ... igen .. MEN det va så kul att jag allvarligt tror jag är en OL-nörd (japp nu kommer jag ut ur garderoben finally..). Det va eufori, innan, under och efter loppet. Och jag kunde springa. Och faktiskt inte alls ofort.
Få rita in med rödpenna.. lycka!
Långdistansen dagen efter var mer kamp-betonad och fotled, häl och knä gjorde sig påminda - även idag måndag. Får leva med det, att det är en skogsovankropp, att det kommer ta tid ännu innan jag är återställd, att jag kanske inte blir helt återställd? Tydligt blev ändå att orienteringen är och förblir en kärleksrelation jag har svårt att leva på ett lyckligt sätt utan. Nu blir det nån slags vårsäsong i alla fall. en med bromsen i handen, hälen ska fortsatt bli bättre, men jag tror och siktar på att kunna löpa ett antal värdetävlingar med höga ambitioner.
jag såg oxå en säl i Idefjorden.. som om inte O-euforin vore nog!! tyvärr lyckades den inte komma med på bild här.. 
Så vill avsluta detta inlägg med en shout out till min tränare+vän Harri, som va en än kommer med för besked till säger "det ordnar vi" eller "inga problem" eller "det är bara att köra". Jag hade kanske orkat mig igenom hälften av dessa skitpass på gymmet utan din plan+support men sannolikt inte alla. Jag tror inte jag kommer lyckas ge tillbaka det jag får av dig nu, men jag hoppas kunna ge det till nån annan i framtiden. TACK i alla fall.
en s k "bra" bild, me and Harri just chillin....

måndag 29 februari 2016

Följetong: hälen.

Efter otaliga gymbesök har jag nu i söndags på riktigt löpt ett helt mitt intervallpass på stig/väg UTOMHUS. Med knäsmärta (efter ett olyckligt fall för en månad sen... ) och känningar i hälen men ÄNDÅ. Delar denna runda -en får passa när en kan lägga ut en karta liksom.
Problemet med hälen fortsätter vara att endast jag funnit ett par dojjor (adidas supernova glide boost 6 - kan rekommenderas - och den versionen går fortfarande att införskaffa nu för rea-priser) som inte irriterar den, så OL-säsongen ser inte ut att börja än på ett tag för mig. Ska dock på återbesök hos doktorn nästa vecka och kanske kanske få lite klarhet i vad som spökar. Mellan arbete och träningspass dränker jag mig i tv-serier (Är du också besatt i perioder av figurer som ej existerar i verkligheten? Hör av dig - vi kan kan prata om det!!) så länge för att slippa tänka så mycket på min största obsession -orientering. Det är liksom ingen poäng i att ta nåt i förskott åt nåt håll.. just keep calm and imagine myself in this face painting..
..ackompanjerat av detta...

fredag 12 februari 2016

En o-tur med otur

Ja det blev inte bättre än en jvla halsont så nu sitter jag isolerad på ett hotellrum i Portugal med ösregn utanför so it's all very... tja. Jag bunkrar träningskartor helt enkelt. Efter förra årets Portugal-vecka som spenderades halvtid i pool så börjar det bli en hög. Nån gång i en skade+sjukdomsfri framtid innehållandes en fet inkomst (????) skall jag åka ner till Portugal en månad, bo på lyxhotell (dvs hotell med värme och varmvatten) och orientera upp allt jag missat.
Fram tills dess får jag nöja mig med det sällskapsspelet "spring O-banor mentalt" samt svajigt internet och mikropromenader under uppehåll.

Då jag inte själv kan bidra till O-världen rent fysiskt så får en ändå glädjas med att #gbgnightfoxes levererar:
67 damer har gått i mål (har inte räknat ej start+dnf) på 1-8 deltävlingar i GOFs nattcup! Och då är det deltävlingar kvar! Kollar en på statistik från 2014 är det en ökning ca 20 extra damer i årets cup. Och då är jag inte den enda som varit "out of order" att löpa denna vinter. Vet inte om vår #gbgnightfoxes pepp varit bidragande till detta men oavsett är det sjukt kul och bra och visar tydligt att damer VILL springa natt-OL. Slut på meddelande.
Logo by Crilla Magnusson